< Tillbaka
Vätgas räddar miljön
Publicerad:
18 Dec 2020
Ett fordon som tankas full på några minuter som vilket fossildrivet fordon som helst, kan köras minst 50 mil på en tank och ger bara avgaser i form av vattenånga, hur ska det kunna bli bättre?
Ett vätgasdrivet fordon har många fördelar gentemot vanliga elbilar eftersom man inte behöver köra runt med tunga batterier som belastar elnätet vid fel tillfälle och inte heller behöver laddas i flera timmar.
- Vikt är ett dilemma som fordonstillverkare brottas med sedan flera år tillbaka, säger Bo Ericsson vd för Sveriges Fordonsverkstäders Förening (SFVF). Vi har fyllt fordonen med massor av utrustning, såsom pyrotekniska utrustningar (airbags mm), ABS system och mycket annat som ska hjälpa oss i händelse av en olycka och/eller förebygga en olycka vilket naturligtvis är bra. Nu fyller vi fordon med tunga batterier som leder till en kraftig viktökning. Det får i sin tur andra konsekvenser för bilverkstäder, räddningstjänsten med flera.
Antalet stålsorter i bilar har över tid ökat för att motverka viktuppgången genom allt starkare stål och allt starkare aluminiumsorter. Idag är det inte ovanligt med 10 olika stålsorter och fem olika aluminiumsorter i en och samma bil. Det blir allt dyrare att göra skadereparationer eftersom investeringar i utbildning, verktyg och utrustning ständigt stiger. För Räddningstjänsten är utmaningen hur de ska få loss människor som sitter fastklämda i en bil. Allt oftare har Räddningstjänsten för klen utrustning för att klippa stolpar i bilen eller trycka isär karossen (s k mittbändare) när de behöver få loss människor som är fastklämda.
- Laddhybrider och elbilar leder till ännu tyngre bilar. Denna utveckling kan undvikas med bilar, lastbilar och bussar som drivs med vätgas, säger Bo Ericsson. Men man bör inte ställa teknikerna mot varandra, vi kommer behöva båda. Elbilar för kortare sträckor och bränslecellsbilar när vi ska köra längre sträckor. Jag tror att bränslecellsbilen kan bli en vinnare när fossilbränslebilarna måste fasas ut. Japan har kommit längst och även i Sverige rullar bränslecellsbilar på vägarna även om de är få idag.
Elbilen drivs av vanlig hushållsel, främst från kärnkraft och vattenkraft även om det blir allt vanligare med el från sol- och vindenergi. Att ladda en elbil är betydligt billigare än att tanka fossila bränslen, men tar flera timmar. En fulladdning räcker för 30 - 40 mil. Bränslecellsbilen (vätgas) har en elmotor som drivs av el, som produceras i en bränslecell tankad med vätgas, vilken i sin tur framställts med hjälp av sol- eller vindenergi. En tankning räcker för 50 - 80 mil. Vi har idag för få vätgasstationer i Sverige och en vätgasstation kostar ungefär 10 miljoner att bygga, detta bromsar förmodligen utvecklingen.
För att bränslecellsbilen ska bli helt klimatneutral krävs dock att vätgasen tillverkas utan utsläpp av koldioxid, helst med sol- eller vindel. I Sveriges finns den hittills största satsningen på vätgas och bränslecellsbilar i Mariestad. I maj 2019 invigdes världens första solcellsdrivna vätgastankstation och här tankas bland annat kommunens sju bränslecellsbilar, vilket gör dem till en föregångskommun, säger Bo Ericsson.
En annan fördel med bränslecellsbilar är att de kan tankas med vätgas som tillverkats när elen är billig. Det är viktigt med hög säkerhet vid all gashantering. Därför finns strikta regler för hur och var vätgasen får produceras, lagras och hanteras. Vanligtvis sker lagringen i trycksatta tankar, för att spara utrymme. Utöver personbilar kommer även lastbilar, transportbilar, truckar, tåg, bussar och båtar drivas av bränsleceller och vätgas.