< Tillbaka

Foto Bo Lindman

Nya utmaningar för fordonsdemonterare och skadeverkstäder

Publicerad: 12 Feb 2021
Idag finns det 13 st. Hyundai Nexo, 13 st. Hyundai ix35 samt 14 st. Toyota Mirai som rullar på svenska vägar. Att vi kommer få fler vätgasfordon på våra vägar vet vi redan om och snart levereras två vätgasbussar. Även lastbilar som drivs med vätgas kommer göra entré inom en snar framtid.

När man får in ett skadat vätgasfordon på en verkstad krävs en helt annan riskbedömning än vad vi kanske är vana vid, säger Bo Ericsson vd för Sveriges Fordonsverkstäders Förening (SFVF). En bildemonterare eller skadeverkstad måste vara extra vaksam och ha en utbildning anpassad för vätgasbilar. När en bil kommer till en skadeverkstad eller demontering är bilen skadad och detta ställer extra höga krav på vaksamhet och kunskap. Vätgasbilar har ett tryck i tanken på 700 bar att jämföra mot metangasbilar som endast har 200 bars tryck.

När vi får in bilen vet vi inte om skadan påverkat gassystemet. Tankarna sitter ibland väldigt löst förankrade i tunna band, det vill säga ingen kraftig konstruktion. Och krockproven idag görs i relativt låga hastigheter (EURO-NCAP).

Hur ska vi tömma tankarna? Vad kan man göra för att släppa ut trycket? Går det att göra på samma sätt som med CNG tankar? Vilken facklingsförmåga behövs? Vad blir effekten om det blir en kärlsprängning? Stängs gasventilerna av i samband med krock?

Eftersom vätgas som brinner inte sotar syns det knappt men lågan är 1 000 gr. Täthetskontroll av gassystemet är mycket svårt. Om manometer visar stabilt tryck när fordonet är strömlöst är det ett tecken på att ledningar sannolikt är hela. En magnetventil kan läcka och då kan lika mycket gas tillföras genom rörbrottsventilen som den mängd som läcker ut och trycket visar stabilt på manometern. Men att manometer visar 0 kan vara tecken på större gasläckage i högtrycksdelen. Hittar man en läcka med hjälp av en explosimeter har man tur.

Om det sker en brand i samband med destruktion måste man utrymma lokalen och ringa Räddningstjänsten. Om det är möjligt, men det kan vara förenat med en stor risk, kan man undanröja tändkällor (stänga av ström till belysning i verkstan) och spärra av het och varm zon.

Varför är detta viktigt? Små gasläckage kan antändas av gnistor som uppstår på grund av metall mot sten vid bärgning/förflyttning av bilen, av elektriska gnistor i skadade belysningsarmaturer och annat. Dessa små lågor som då uppstår kan trigga smältsäkringar och ge upphov till jetflamma som studsar mot väggen tillbaka på tankarna. Det som sker i bästa fall är att flera smältsäkringar löser ut, men man kan inte utesluta risken för kärlsprängning om en flamma studsar mot en vägg inne i verkstaden. Vid en kärlsprängning av en vätgasbil är kraften mycket större än med en CNG driven bil.

Skyddsområde för splitter i Norge är 500 meter och i Sverige rekommenderas vi idag ett skyddsområde på 200 - 300 meter baserat på beräkningar.

Nu arbetar SFVF tillsammans med MSB och BILS bland andra, för att ta fram en vägledning för Räddningstjänsten där även verkstäders utsatthet kommer inkluderas. Jag kommer även arbeta för att demonterares arbetssituation ska beaktas, säger Bo Ericsson.

 

Kopiera länk
Copy
14 Dec, 2022
Bilhandelsjuridik
Online, Sverige
18 Jan, 2023
Automässan 2023
Göteborg, Sverige
Visa fler händelser
RÄTT LOGGA BVP

2 Dec, 2022, Extern artikel
Continental förvärvar Backes Transportbandservice AB
1 Dec, 2022, Extern artikel
Stigande priser på drivmedel förändrar körbeteende
1 Dec, 2022, Extern artikel
Trelleborg åläggs att betala böter
30 Nov, 2022, Extern artikel
BKT – sluta fylla däcken med vatten
30 Nov, 2022, Extern artikel
Ny isgreppsmärkning på däcksidan
 Branschorganisationer i samverkan
 Sammarbetspartners