Sveriges Trafikutbildares Riksförbund (STR) verkar för att likställa automatväxlad bil med manuell. – Kravet på bilkörning är så mycket mer än att hantera växlarna. Det är dags att utbildningen görs på automatväxlad bil. Det är framtidens teknik, säger Christer Wickman på STR.
EU:s så kallade 4:e körkortsdirektiv har diskuterats och nötts i flera år. Kommissionen hoppas kunna antaga direktivet under fjärde kvartalet i år, alltså i höst/vinter, därefter ska det implementeras i svensk lagstiftning.
STR hoppas att det nya direktivet ska anpassas till den snabba utvecklingen i fordonsindustrin för personbilar, vilket kan innebära att automatbegränsningen i B-körkortet ersätts med kompletterande lektioner i manuell växling för de som behöver det.
– I Stockholm görs redan i dag 52 procent av körproven med automatväxlad bil. Fordonsindustrin har snart inte manuella bilar att leverera vilket gör att våra körskolor inte kan få hem bilar. Låt istället trafikskolorna erbjuda en kompletterande utbildning för de som vill lära sig köra med manuella bilar, säger Christer Wickman, förbundssekreterare STR.
Körkortets betydelse är oomstridd, även om det inte är lika självklart i dag för 18-åringar att ta körkort som för några år sedan. STR menar att det både är en glesbygdsfråga, men också en fråga med stor betydelse för integrationen.
STR pekar på faktorer som att:
· 18-års kullarna ökar kraftigt (+13 procent inom fem år enligt SCB)
· transportbehovet ökar (+38 procent mellan 2022 och 2040 enligt HUI)
· det råder brist på yrkesförare (kommer behövas 25 000-50 000 fler till 2035)
· var fjärde svensk saknar personbilskörkort. Andelen arbetsföra personer med körkort har minskat med 6 procent sedan 1990. Andelen körkort för lastbil har halverats på 20 år.
– Att ta körkort är ett enkelt sätt att komma in i samhället. Det blir enklare att köra barnen till aktiviteter, ta sig runt i samhället och dessutom är B-körkort en bra grund för jobb inom transportsektorn, både som yrkesförare för lastbil, buss och taxi, säger Benny Gunnarsson, förbundsordförande STR.
Problemen med falska trafikskolor, mutbrott och provbedrägerier hoppas representanterna från STR kommer att minska. Flera viktiga åtgärder har vidtagits och straffsatserna har skärpts kraftigt. Från och med den 1 januari 2023 föreslår regeringen skärpta straff även för den som fuskar vid körkortsprov som kan komma att stängas av från framtida prov i upp till två år.
– Vi har otroligt många fler icke godkända vid proven. Det har gett utrymme för illegala aktörer som förstör hela branschen, konstaterar Gunnarsson.
Att det är fler icke godkända vid proven beror delvis på att fler körkortselever bokar uppkörning på egen hand och chansar att det går vägen, vilket leder till onödigt många uppkörningar. STR menar att det blir en bättre trafiksäkerhet och bättre investerade pengar och tid både för eleven och samhället om eleven gör momenten i rätt ordning och utbildar sig klart innan de gör prov.
– Vi ser periodvis lång väntetid på provtillfällen och en ryckighet där det är många av- och påbokningar för uppkörning. 84 procent av de som kör upp bedömer själva att de är redo och anmäler sig till teoriprovet, 61 procent anmäler sig till körprovet själva. Det har ökat snittet på antalet prov som genomförs för ett godkänt körkort, säger Benny Gunnarsson.
Vad kan man göra åt det?
– Vi vill ha en tydligare struktur i utbildningen, där en trafiklärare kan vägleda genom körkortsprocessen. Det skulle bland annat kunna ske med obligatoriska avstämningslektioner, där även den som kör privat kan få en bedömning, tips och råd för att kunna gå vidare. Då hade vi sparat pengar både för eleven och för samhället, säger Christer Wickman.
Trafikverkets statistik visar att elever som utbildats på körskola från början till slut klarar sig bättre på proven. 78 procent av trafikskolanmälda elever blir godkända mot 33 procent av privatanmälda. För körproven är skillnaden 63 procent jämfört med 34 procent.
– Det finns en frustration bland utbildarna. Man vill och kan mycket, men systemet ger inte utrymme för det. Trafikutbildarens roll bör utvecklas, säger Gunnarsson.
När det gäller A-traktorer krävs att föraren är 15 år och har ett körkortstillstånd som kräver 12 timmars utbildning, varav 8 timmar är teori och 4 timmar praktisk övning samt ett godkänt kunskapsprov.
– Det är en explosionsartad ökning av A-traktorer och ett stort problem, säger Christer Wickman och visar tidningsrubriker från de senaste tre månaderna där man kan läsa om olyckor.
– Vi är oroade och funderar på hur vi ska hantera det här inom körkortsutbildningen på bästa sätt och förbättra situationen. Det är i praktiken en smygsänkning av körkortsåldern. Det positiva är förstås att vi får in många 15-åringarna på trafikundervisning vilket gör det möjligt att utveckla utbildningen, säger Christer Wickman.
EU:s så kallade 4:e körkortsdirektiv har diskuterats och nötts i flera år. Kommissionen hoppas kunna antaga direktivet under fjärde kvartalet i år, alltså i höst/vinter, därefter ska det implementeras i svensk lagstiftning.
STR hoppas att det nya direktivet ska anpassas till den snabba utvecklingen i fordonsindustrin för personbilar, vilket kan innebära att automatbegränsningen i B-körkortet ersätts med kompletterande lektioner i manuell växling för de som behöver det.
– I Stockholm görs redan i dag 52 procent av körproven med automatväxlad bil. Fordonsindustrin har snart inte manuella bilar att leverera vilket gör att våra körskolor inte kan få hem bilar. Låt istället trafikskolorna erbjuda en kompletterande utbildning för de som vill lära sig köra med manuella bilar, säger Christer Wickman, förbundssekreterare STR.
Körkortets betydelse är oomstridd, även om det inte är lika självklart i dag för 18-åringar att ta körkort som för några år sedan. STR menar att det både är en glesbygdsfråga, men också en fråga med stor betydelse för integrationen.
STR pekar på faktorer som att:
· 18-års kullarna ökar kraftigt (+13 procent inom fem år enligt SCB)
· transportbehovet ökar (+38 procent mellan 2022 och 2040 enligt HUI)
· det råder brist på yrkesförare (kommer behövas 25 000-50 000 fler till 2035)
· var fjärde svensk saknar personbilskörkort. Andelen arbetsföra personer med körkort har minskat med 6 procent sedan 1990. Andelen körkort för lastbil har halverats på 20 år.
– Att ta körkort är ett enkelt sätt att komma in i samhället. Det blir enklare att köra barnen till aktiviteter, ta sig runt i samhället och dessutom är B-körkort en bra grund för jobb inom transportsektorn, både som yrkesförare för lastbil, buss och taxi, säger Benny Gunnarsson, förbundsordförande STR.
Problemen med falska trafikskolor, mutbrott och provbedrägerier hoppas representanterna från STR kommer att minska. Flera viktiga åtgärder har vidtagits och straffsatserna har skärpts kraftigt. Från och med den 1 januari 2023 föreslår regeringen skärpta straff även för den som fuskar vid körkortsprov som kan komma att stängas av från framtida prov i upp till två år.
– Vi har otroligt många fler icke godkända vid proven. Det har gett utrymme för illegala aktörer som förstör hela branschen, konstaterar Gunnarsson.
Att det är fler icke godkända vid proven beror delvis på att fler körkortselever bokar uppkörning på egen hand och chansar att det går vägen, vilket leder till onödigt många uppkörningar. STR menar att det blir en bättre trafiksäkerhet och bättre investerade pengar och tid både för eleven och samhället om eleven gör momenten i rätt ordning och utbildar sig klart innan de gör prov.
– Vi ser periodvis lång väntetid på provtillfällen och en ryckighet där det är många av- och påbokningar för uppkörning. 84 procent av de som kör upp bedömer själva att de är redo och anmäler sig till teoriprovet, 61 procent anmäler sig till körprovet själva. Det har ökat snittet på antalet prov som genomförs för ett godkänt körkort, säger Benny Gunnarsson.
Vad kan man göra åt det?
– Vi vill ha en tydligare struktur i utbildningen, där en trafiklärare kan vägleda genom körkortsprocessen. Det skulle bland annat kunna ske med obligatoriska avstämningslektioner, där även den som kör privat kan få en bedömning, tips och råd för att kunna gå vidare. Då hade vi sparat pengar både för eleven och för samhället, säger Christer Wickman.
Trafikverkets statistik visar att elever som utbildats på körskola från början till slut klarar sig bättre på proven. 78 procent av trafikskolanmälda elever blir godkända mot 33 procent av privatanmälda. För körproven är skillnaden 63 procent jämfört med 34 procent.
– Det finns en frustration bland utbildarna. Man vill och kan mycket, men systemet ger inte utrymme för det. Trafikutbildarens roll bör utvecklas, säger Gunnarsson.
När det gäller A-traktorer krävs att föraren är 15 år och har ett körkortstillstånd som kräver 12 timmars utbildning, varav 8 timmar är teori och 4 timmar praktisk övning samt ett godkänt kunskapsprov.
– Det är en explosionsartad ökning av A-traktorer och ett stort problem, säger Christer Wickman och visar tidningsrubriker från de senaste tre månaderna där man kan läsa om olyckor.
– Vi är oroade och funderar på hur vi ska hantera det här inom körkortsutbildningen på bästa sätt och förbättra situationen. Det är i praktiken en smygsänkning av körkortsåldern. Det positiva är förstås att vi får in många 15-åringarna på trafikundervisning vilket gör det möjligt att utveckla utbildningen, säger Christer Wickman.