Varför har fackförbundet IF Metall varslat om strejk mot Teslas verkstäder? Svenska Fordonsbranschens jurist Alexander Clomén förklarar.
Strejken på Teslas egna verkstäder i Sverige bryter ut på fredag den 27 oktober om inte Tesla gått med på att teckna ett kollektivavtal för de anställda där innan dess.
Alexander Clomén, som tillsammans med Caroline Svensson hjälper Svenska Fordonsbranschens medlemmar med juridisk rådgivning – vilken är bakgrunden till att fackförbundet IF Metall har varslat om strejk mot biltillverkaren Teslas egna verkstäder i Sverige?
– Man kan säga att den svenska modellen är skälet till att IF Metall kan varsla om strejk mot Tesla. Rätten till stridsåtgärder framgår av grundlagen.
Och hur fungerar den svenska modellen?
– Den svenska modellen är en unik struktur som bygger på samarbete och förhandling mellan arbetsgivare och fackföreningar för att upprätta kollektivavtal som reglerar arbetsvillkor, löner och andra anställningsrelaterade frågor. Den är en hörnsten i den svenska arbetsmarknadspolitiken och bygger på principen om arbetsfred och samförstånd. Denna modell har sin grund i både arbetsrätten och den svenska grundlagen.
Och vilken är bakgrunden till att våra fackföreningar har medbestämmanderätt på våra arbetsplatser?
– I Sverige har vi Medbestämmandelagen (MBL), som utgör den juridiska grunden för förhandlings- och medbestämmanderätten på arbetsplatsen. MBL fastställer att arbetsgivare måste förhandla med fackföreningar som representerar de anställda innan de fattar beslut om väsentliga förändringar som kan påverka arbetsvillkoren. Denna lag ger fackföreningarna starka befogenheter att förhandla om kollektivavtal och påverka beslut som rör arbetsmiljö och anställningsvillkor.
– Om ett företag inte har ett kollektivavtal kan facket använda MBL för att varsla om en strejk som ett sätt att påverka arbetsgivaren att ingå ett avtal. Strejken är ett av de kraftfullaste verktygen inom den svenska modellen och kan innebära arbetsnedläggelse, vilket påverkar produktionen och ekonomin.
Strejken kan också komma att spridas – förklara.
– Risken för att strejken sprider sig till underleverantörer och andra partners till det strejkdrabbade företaget är reell. Detta fenomen kallas sympatiåtgärder, och det är möjligt inom ramen för den svenska modellen. Fackföreningarna kan utöva påtryckningar på andra företag att inte leverera till eller samarbeta med det strejkdrabbade företaget. Detta syftar till att öka trycket på arbetsgivaren att ingå ett kollektivavtal och komma överens med de anställda.
– Samtidigt regleras strejker och sympatiåtgärder i MBL för att upprätthålla en balans mellan arbetsmarknadsparterna och skydda samhällsviktiga funktioner. MBL anger att strejker och sympatiåtgärder måste vara proportionerliga och att det ska finnas möjlighet att bevilja stödåtgärder för att minska skadorna på samhället.
Är den svenska modellen gynnsam för alla parter idag?
– Den svenska modellen är en komplex och flexibel arbetsmarknadsstruktur som har fungerat väl under årtionden. Den främjar arbetsfred och kollektiv förhandling, samtidigt som den ger fackföreningarna och de anställda möjlighet att försvara sina rättigheter och intressen. Genom MBL och grundlagen upprätthålls en balans mellan arbetsgivare och arbetstagare, och strejker används som ett verktyg för att påverka förhandlingarna och nå överenskommelser om kollektivavtal.