JURIDIKFRÅGAN: Planering av de anställdas semestrar

Kan en arbetsgivare fritt förlägga semestern efter verksamhetens behov? Eller bestämmer i stället en anställd när den ska ta ut semester? Kan en anställd vägra ta ut sommarsemester och i stället välja att spara eller ta ut semester vid ett annat tillfälle?

Frågorna är många och i den här artikeln besvaras några av de vanligast förekommande så att både arbetsgivare och arbetstagare vet vad som gäller vid uttagning och förläggning av semester.

Rätten till semester och de styrande reglerna avseende semester går att finna i semesterlagen (1977:480). Lagen är till stora delar tvingande vilket innebär att möjligheterna att avvika från lagstiftningen är begränsade. Vissa delar av lagen kan dock frångås varför avvikelser får förekomma genom kollektivavtal. Svaren nedan är utformade enligt huvudreglerna i semesterlagen.

LÄS ÄVEN: JURIDIKFRÅGAN: Hybridgaranti på Toyota

Sammanhängande semesterperiod om fyra veckor
Grunden till rätten till semesterledighet är att tillse att den enskilda arbetstagaren får ordentligt med tid för återhämtning och på så vis uppnå en sund balans mellan arbetsliv och fritid. För att ordentlig återhämtning ska kunna ske säger huvudregeln i semesterlagen att arbetstagare har rätt till en sammanhängande semesterperiod om fyra veckor i perioden mellan juni och augusti.
Förläggning av semesterperioden sker i samråd Semesterns förläggning ska ske i samråd mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Vid fall att arbetsgivare och arbetstagare inte kommer överens om förläggning av semestern är det dock viktigt att ha koll på att det är arbetsgivaren som i slutändan bestämmer när semestern ska förläggas.

Arbetstagarens rätt att veta tid för semesterns förläggning
Arbetstagaren har rätt att få veta tiden för förläggning av semestern i god tid inför ledigheten. Minst två månader innan ska en arbetstagare veta när denna har sin semesterperiod vilket innebär att det för arbetsgivaren gäller att planer i god tid inför semestertider.

När en arbetstagare blir sjuk under semestern
Om en arbetstagare blir sjuk under semestern har denne rätt att sjukanmäla sig och berörda dagar återförs då till semesterpotten. Arbetstagaren ska meddela arbetsgivaren hur många dagar som är sjukdagar och dessa dagar kan sedan användas vid ett senare tillfälle för semester.

När man kallar in ledig personal under förlagd semester
Huvudregeln säger att under semesterperioden behöver inte de arbetstagare som är lediga vara tillgängliga för arbete. Men det finns undantag. Om en arbetsgivare kan påvisa synnerliga skäl för att kalla in en arbetstagare under dennes semester föreligger en skyldighet för arbetstagaren att infinna sig på arbetet. En arbetstagare kan således inte vägra att komma till arbetet trots att den är mitt i sin semester. Vad som räknas som synnerliga skäl är situationer som anses utgöra undantagsfall och som inte av arbetsgivaren kunna förutse eller planeras inför. En sådan oförutsedd situation skulle kunna vara att alla som skulle arbetat blir sjuka eller någon annan liknande situation vilken i stort sett innebär att verksamheten står och faller på att få tag på personal som kan de nödvändiga arbetsuppgifterna. Arbetsgivaren ska, utöver lön, i sådant fall ersätta arbetstagarens för den ekonomiska olägenhet som inkallandet eventuellt innebär. Kostnader som ska ersättas av arbetsgivaren är till exempel inbokade resor med hotellvistelse som inte kan nyttjas. Arbetsgivaren kan därutöver också bli skyldig att betala skadestånd om det senare visar sig att synnerliga skäl för inkallandet inte förelåg.

LÄS ÄVEN: JURIDIKFRÅGAN: Hybridgaranti på Toyota