Gasdrivna fordon blir allt vanligare både i Sverige och internationellt. Fordon som drivs av biogas, naturgas, motorgas (gasol) eller vätgas (bränslecellsfordon) kräver ny kunskap hos oss, säger Bo Ericsson vd för Sveriges Fordonsverkstäders Förening (SFVF).
Kunskapen gäller personbilar, lastbilar och bussar och då ofta som hybrider med olika drivmedel.
En viktig fråga är hur säkerheten ska tillgodoses så att en räddningsinsats kan bedrivas på ett säkert och effektivt sätt inom godtagbar tid. Det här inverkar på oss på verkstäder, på bärgare och fordonsdemonteringar, likväl som på blåljuspersonal, säger Bo Ericsson.
SFVF är med i MSB:s* projekt där målet är att ta fram en vägledning för räddningspersonalens hantering av gasfordon som är inblandade i olyckor. Självklart kommer vägledningen bidra med ökad kunskap hos främst räddningspersonal men även hos verkstäder, bärgare och fordonsdemonterare, det kommer SFVF se till! - Jag tror att vi som branschförening kan medverka till att onödiga olyckor undviks hos verkstäder bland andra. Vi kommer även bidra till att hälsan bibehålls hos våra medarbetare och att antalet skador minskar på egendom och miljö till följd av olyckor med gasfordon, säger Bo Ericsson.
Antalet gasfordon ökar i snabb takt i Sverige. Från 2009 till 2014 skedde en fördubbling av antalet gasfordon som rullar på våra vägar. Enligt Transportstyrelsen finns det år 2019 totalt 55 563 fordon med gas registrerat som drivmedel, av dessa var 2 545 bussar och 11 005 var lastbilar. När det gäller bränslecellsfordon (vätgas) finns det idag ett fåtal personbilar men de förväntas öka när infrastrukturen är utbyggd och kostnaden för fordonen minskat. I Stockholm kommer man i år att börja köra vätgasbussar i linjetrafik. Till att börja med ska fem bussar testas i Stockholm.
Riskerna med bensin- och dieselfordon är väl kända och här finns tillräcklig kunskap hos verkstäder hur man ska gå tillväga vid en brand. Däremot är kunskapen låg eller obefintlig vid användningen av andra drivmedel, vilket ökar riskerna för att olyckor sker i onödan. Eftersom dessa risker inte är fullt kartlagda har vi ett mycket viktigt arbete framför oss, säger Bo Ericsson. Vi kommer bland annat göra studiebesök hos en stor fordonstillverkare och utföra tester med bränder av fulla gastankar, eftersom det aldrig har gjorts tidigare.
I Sverige brinner årligen ca 5 000 fordon, varav omkring 80 % är personbilar, enligt statistik från MSB. Under de senaste 10 åren har antalet olyckor med gasfordon legat på ca 10 - 20 olyckor per år. Vid olyckor med gasfordon uppstår andra typer av risker än vid olyckor med bensin- och dieselfordon. De särskilda brand- och explosionsrisker som gasdriften innebär, medför att mycket stora områden runt fordonen utsätts för skaderisker (liv, miljö och egendom). Exempelvis känner få till att skyddsområdet när en gasbuss brinner är 300 meter. Längdrekordet vid en tryckkärlsexplosion har en sopbil i USA, vars gastank flög iväg 400 meter, berättar Bo Ericson.
Det är viktigt att verkstäder, bärgare och fordonsdemonterare känner till vilka försiktighetsåtgärder som behöver vidtas, under exempelvis transport till en verkstad eller bildemontering samt när arbete på fordonet utförs.
Vid bränsleläckage från gasfordon finns det risk att explosiv blandning med luft bildas, vilken kan antändas vid kontakt med en tändkälla med en kraftig brand som följd. I värsta fall kan det bli en tryckkärlsexplosion. När vi tar in ett fordon på verkstaden och sätter upp fordonet i en riktbänk eller hissar upp fordonet, kanske något knäcks och en olycka sker.
I november 2019 fanns det 98 912 laddbara fordon i Sverige och prognosen är att de kommer öka kraftigt när Corona-krisen är över. Det sker olyckor redan nu men endast sju bränder i elbilar eller elhybridbilar har skett under 2018 - 2019. Dessutom har vårt arbete med risker och rekommendationer tillsammans med RISE, Volvo, Scania med flera gjort att vi nog är bättre förberedda för elfordon än vad vi är för gasfordon, avslutar Bo Ericsson.
https://www.fordonsverkstader.se/wp-content/uploads/2019/10/Information-och-rekommendationer-2019-10-22.pdf
* Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap