Första utvärderingsrapporten kring personalliggare klar

Arbetet med personalliggare startades redan 1996 genom diverse utredningar om bland annat schablonbeskattning för att komma tillrätta med svart arbetskraft och skattefusk. Först 2007 infördes personalliggare inom restaurang- och frisörbranschen 2007, där kontroller utfördes ute på fältet med oannonserade kontrollbesök och möjlighet att ta ut en kontrollavgift.

För ”Fordonsservice” saknas än så länge data för att göra en utvärdering av kontrollerna. Det som finns för fordonsbranschen är än så länge statistik av antalet kontrollbesök med påföljande kontrollavgift. Inom fordonsbranschen skedde under 2018, 1023 kontrollbesök som resulterade i kontrollavgifter för 211 verkstäder och under 2019 blev det 932 besök som resulterade i en kontrollavgift på hela 313 verkstäder. Resultatet visar alltså att en tredjedel av antal genomförda kontrollbesök resulterat i en kontrollavgift.

Syftet med personalliggarens utvärderingsrapport hos restaurang- och byggbranschen består av att analysera två delar.

Del ett består av att ett företag kan ändra sitt beteende genom vetskap om att Skatteverket är ute på fältet och genomför kontroller eller av att ett företag kan komma att ändra sitt beteende först efter det att företaget fått ett kontrollbesök. Del två består av att mäta och reda ut skillnader mellan lönesummor och antalet anställda, innan och efter det att personaliggare införts.

Vad säger då data om hur olika branschers svartarbete har omvandlats till vitt till följd av lagstiftningen?

Ett huvudresultat visar genom tidigare studier att efter införandet så finns inga skillnader mellan lönenivå per anställd i vare sig byggbranschen eller restaurangbranschen, vilket är problematiskt för reformen.  

Vad gäller antalet anställda så har de ökat inom restaurangbranschen men inte inom byggbranschen.

Inom restaurangbranschen visar undersökningen att andelen personer med låg utbildning och med utländsk bakgrund ökat efter införandet av personalliggare jämfört med övriga tjänstesektorn. Enligt Skatteverket visar reformen att personaliggare lett till en ökning av andelen unga och andelen med låg utbildningsnivå i restaurangbranschen. I ljuset av detta anser Skatteverket att det är rimligt att lönesumman inte ökar nämnvärt på branschnivå med motiveringen att gruppen vars svartarbete har omvandlats till vitt har en svag ställning på arbetsmarknaden och därmed lägre lön än branschgenomsnittet.

Vad gäller antalet anställda inom byggbranschen så visar rapporten att efter införandet av personalliggare så finns det ingen skillnad. För byggbranschen finns alltså inga kända mätbara effekter om att reformen haft någon effekt på branschnivå.

Enligt Skatteverket finns det särskilda svårigheter med personalliggarkontroller i byggbranschen, som beror på att verksamheter bedrivs på olika platser och med många underentreprenörer. Skatteverkets bedömning är dock att personalliggare är verkningsfulla i båda branscherna. Att effekten av besök inte syns på branschnivå i byggbranschen beror enligt Skatteverket troligen på att antalet genomförda besök är få i relation till antalet företag i branschen.

KÄLLA: Skatteverkets rapport ”Hur påverkas restaurang- och byggbranschen av personalliggare?” Datum 2019-12-11