Ett faktakåseri av Benny Wallin, utbildningsansvarig på Verkstadsföretagarna, anställd på SFVF och sedan 1986 ledamot av det Nationella Programrådet på Skolverket
SFVF har under många år i Skolverkets Nationella programråd deltagit i revideringsarbetet av gymnasieskolans Fordons- och transportprogram. Vi vill påstå att Skolverkets revideringsarbete är det största som skett inom fordonsutbildningen på flera decennier.16 nya ämnen och 32 nya kurser för Fordons- och transportprogrammet. Fortfarande är utbildningarna tre-åriga med dryga 2000 poäng (motsvarar ca 2000 utbildningstimmar). Dessutom har Skolverket presenterat nya Programfördjupningspaket (Yrkespaket och Yrkesutgångar). 5 nya Yrkesutgångar för gymnasiet och 10 Yrkespaket med 10 olika påbyggnadsmöjligheter för den kommunala vuxenutbildningen. Lagom till höststarten introduceras nyheterna i skolan. Fortfarande för att underlätta undervisningen för både lärare och elever har kursinnehållet ämnesinriktats. Kursernas innehåll har moderniserats. Mål har varit att anpassa kurser och ämnen till den komplicerade och snabba teknikutveckling som ständigt sker på nya fordon, vilket förutsätter breda möjligheter i kursernas innehåll för att passa branschens alla fordonstyper och kompetenskrav. Några av de största förändringarna i kursinnehållet är bland annat El- och Fordonshybridteknik, flerbränslefordonsteknik, ATV, MC, bussteknik, lastbilspåbyggnadsteknik, husvagns- och husbilsteknik.
SFVF har i revideringsarbetet tagit inputs från experter i medlemsföretagen. Då antalet tillgängliga poäng/timmar i fordonsutbildningen är begränsat uppstår det alltid problem vid en revidering om vilka grundläggande kunskapskrav som kan plockas bort eller förändras? Då SFVF:s medlemmar mest består av medelstora och små företag är kunskapsbehoven där mycket varierande. Därför välkomnas nu Skolverkets breda kurser som är lätta att anpassa till olika fordonstyper och arbetsuppgifter.
Medlemsföretagen i SFVF representerar lätta och tunga fordon, maskiner, däck, skadereparationer, lackering, husbilar, husvagnar, glas, motorcyklar och rekonditionering.
Vad som också varit viktigt i det nya reviderade kursinnehållet är kravet på kunskapsinnehåll i kvalitet och kontrollsystem, GODKÄND BILVERKSTAD.
Då Skolverket inte har haft resurser för att snabbt fortbilda yrkeslärarna i kommande nya ämnen och kurser har flera generalagenter och organisationer under året bedrivit ett gediget fortbildningsarbete, vilket även fortsättningsvist är nödvändigt.
Statistiken för antal antagna elever till Fordons- och transportprogrammet har under senare år sakta gått upp men är fortfarande långt under det behov fordonsbranschen har och beräknas få under överskådlig tid. På tre års sikt behöver våra 3 200 medlemsföretag anställa minst 5 000 nya medarbetare. Drygt 2 000 presumtiva medarbetare utexamineras nu varje år men tyvärr är alltför många inte anställningsbara och många söker sig till andra branscher.
Yrkeslärarsituationen är katastrofal. Enligt statistik från Skolverket finns det bara ca 550 behöriga yrkeslärare och 180 gymnasieutbildningar. Många fordonsutbildningar har flera obehöriga lärare och medelåldern är allt för hög för att hinna ersättas med nya yngre. Hur går den ekvationen ihop? SFVF arbetade 2019 med ett Skolverksprojekt för att få flera yrkesverksamma tekniker att söka till lärarutbildningen. Då teknikerbristen vid företagen också är hög konstaterade vi att intresset för att stödja en yrkeslärarrekrytering inte var så stort. Vi hoppas ändå på en snar rekrytering. Ett allt för litet utbildningsbidrag är en bidragande orsak.
SFVF driver nu ett 18 månader långt projekt i Skåne och Blekinge från ESF, Ekonomiska och Sociala Fonden, FRAMTIDENS FORDONSTEKNIKER. Projektet syftar främst till att ta fram moderna rekryteringsverktyg för framtidens kompetenskrav på våra verkstäder. Särskild uppmärksamhet ska ges diskrimineringsfrågor, rekrytering av fler kvinnor, invandrare och personer med lindrig funktionsnedsättning. Slutresultatet kommer alla företag dra nytta av.
Nu startar landets nya Fordons- och transportprogram
Kommer nya ämnen och kurser ge eleverna de kompetenser som branschen förväntat sig? Kommer utbildningen att attrahera och rekrytera nya typer av ungdomsgrupper och hen? Kommer företag som tar emot ungdomar på PRAO och APL att vara förberedda på utbildningens nya kunskapskrav? Är yrkeslärarna tillräckligt fortbildade för att klara av de nya kurserna?
Vi bedömer att den nya fordonsutbildningen kommer att kompetens- och kvalitetshöja företagens reparations- och servicenivå och därmed genom kommande kunder bidra till positiva omdömen i vårt samhälle under förutsättning att:
- Nyheterna om en ny utbildning sprids både i massmedia och på nätet
- En bred rekrytering av nya yrkeslärare där skola och företag samarbetar
- Yrkeslärarna får tid att förbereda de nya undervisningsmomenten och tar bort det gamla
- Företagen och skolan bildar ett starkt teamwork genom ett inflytelserikt lokalt programråd
- Företagen utbildas av skolan till moderna handledare där planeringen av APL är ett måste
- Skolan kompetensutvecklar yrkeslärarna på de lokala företagens internutbildningar
- Viktigt att alla organisationer påverkar politiker och beslutsfattare om fordonsbranschens betydelse i samhället
- Viktigt med moderna rekryteringsmodeller riktade mot ungdomar och föräldrar
- Ledord ska vara Säkerhet, reparationskvalitet, kundperspektiv och utveckling
Ska vi göra den nya fordonsutbildningen till en succé måste ALLA hjälpas åt att uppfylla våra krav, SKOLA, FÖRETAG, YRKESLÄRARE och HANDLEDARE.
Om inte blir det ”som vanligt”